När en anställd blir sjuk betalar du som arbetsgivare sjuklön under de första 14 kalenderdagarna. Sjuklönen är 80 procent av lönen och från den gör du ett karensavdrag. Från dag 15 tar Försäkringskassan över, men bara om du har sjukanmält medarbetaren i tid. Här går redaktionen igenom sjuklönelagen steg för steg, med tre räkneexempel och vad som har hänt med högkostnadsskyddet för små arbetsgivare.
Vad är sjuklön?
Sjuklön är den lön en anställd behåller från arbetsgivaren när en sjukdom sätter ned arbetsförmågan. Rätten finns i lagen om sjuklön och gäller alla arbetsgivare, oavsett storlek och oavsett om ni har kollektivavtal. Sjuklönen betalas för de dagar och timmar som den anställda skulle ha arbetat och i samma omfattning som arbetsförmågan är nedsatt. Är någon sjuk till hälften betalar du sjuklön för halva arbetstiden.
Det är du som bedömer om rätten till sjuklön finns under de första två veckorna. Den anställda behöver inte berätta vilken sjukdom det gäller, men ska kunna förklara varför arbetet inte går att utföra. Du har rätt att få en skriftlig försäkran om sjukdomen innan du betalar ut sjuklönen. Ett avtal som ger sämre villkor än lagen är ogiltigt i den delen. Ett kollektivavtal får däremot bestämma hur beloppet räknas fram och ha egna regler om intyg.
Dag för dag: arbetsgivarens ansvar
Sjuklöneperioden börjar den första dagen den anställda är borta helt eller delvis på grund av sjukdom och omfattar de 13 kalenderdagar som följer. Blir någon sjuk på en ledig dag börjar perioden den första dagen hen skulle ha arbetat. När perioden väl har börjat räknas även lediga dagar in.
- Dag 1Den anställda sjukanmäler sig till dig. Sjuklön betalas från första dagen och karensavdraget görs. För tid före sjukanmälan behöver du inte betala, om personen inte var förhindrad att anmäla sig.
- Dag 8Från den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälningsdagen ska nedsättningen styrkas med intyg från läkare eller tandläkare. Intyg från en sjuksköterska räcker inte.
- Dag 14Sista dagen med sjuklön från dig i sjukperioden.
- Dag 15Sjukanmäl medarbetaren till Försäkringskassan. Lagen kräver anmälan inom sju kalenderdagar, det vill säga senast dag 21. Anmälan behövs för att den anställda ska kunna söka sjukpenning.
- Dag 30Väntas sjukskrivningen bli längre än 60 dagar ska en plan för återgång i arbete vara klar.
Ansvaret för att anpassa arbetet och underlätta återgången börjar redan första sjukdagen. Glömmer du anmälan på dag 15 kan du dömas till böter enligt sjuklönelagen, så skicka den gärna direkt. Hela vägen till den första anställningen beskrivs i guiden om att anställa din första medarbetare. Mer om arbetsgivarens skyldigheter samlas i ämnet anställa och personal.
Vem har rätt till sjuklön?
Den som är tillsvidareanställd eller ska vara anställd i mer än en månad har rätt till sjuklön från första anställningsdagen. Är anställningen avtalad till kortare tid än en månad får personen sjuklön först när hen har varit anställd i 14 kalenderdagar i följd. Tidigare anställningar hos dig räknas in om glappet mellan dem är högst 14 kalenderdagar. Dagar då personen har varit borta utan giltigt skäl räknas inte med.
Sjuklön för timanställda
Timanställda och vikarier kan ha rätt till sjuklön på samma villkor som andra. Det som styr är om personen var inbokad att arbeta när sjukdomen kom, eftersom sjuklönen ersätter lön som faller bort. Saknas inbokade pass finns ingen lön att ersätta och personen vänder sig till Försäkringskassan, som då gör karensavdraget från sjukpenningen. Har den anställda flera arbetsgivare betalar var och en sjuklön för sin egen anställning.
När du inte betalar sjuklön
- Den anställda är tjänstledig utan lön och skulle inte ha arbetat. Hen sjukanmäler sig själv till Försäkringskassan.
- En läkare har beslutat att personen inte får arbeta på grund av smitta men är frisk i övrigt. Då gäller smittbärarpenning.
- Personen arbetar hos dig men är anställd av ett annat företag, till exempel ett bemanningsföretag som betalar sjuklönen.
- Anställningen upphör under sjuklöneperioden. Perioden bryts och ingen mer sjuklön betalas.
- Du har redan betalat en hel sjuklöneperiod och den anställda har inte varit helt tillbaka i arbete under minst en dag sedan dess.
Du som äger företaget
Driver du aktiebolag och tar ut lön är du anställd i bolaget. Bolaget betalar då sjuklön till dig enligt samma regler, med karensavdrag. I en enskild firma eller ett handelsbolag finns ingen arbetsgivare som betalar sjuklön. Där sjukanmäler du dig hos Försäkringskassan och har de karensdagar du själv har valt. Skillnaderna mellan formerna tas upp i guiden om att starta aktiebolag.
Så räknas sjuklön och karensavdrag
Sjuklönen är 80 procent av de anställningsförmåner som den anställda går miste om. Det omfattar lönen och tillägg som faller bort, som ob-tillägg för ett missat kvällspass. Förmåner som finns kvar under sjukdomen räknas inte, till exempel fri bil eller bostad. Lagen anger inte exakt hur beloppet räknas fram, så lönesystemet och ett eventuellt kollektivavtal styr detaljerna.
- Timlön. Har den anställda timlön används den direkt. Månadslön räknas om till timlön, i exemplen nedan som månadslön × 12 / (52 × veckoarbetstid). Ett kollektivavtal kan ange en annan omräkning.
- Sjuklön per timme. Ta 80 procent av timlönen och av de tillägg som faller bort.
- Veckosjuklön. Multiplicera sjuklönen per timme med den genomsnittliga arbetstiden per vecka enligt schema eller sysselsättningsgrad.
- Karensavdrag. Dra 20 procent av veckosjuklönen. Avdraget görs en gång per sjuklöneperiod, oavsett när på dagen personen gick hem.
- Resten av avdraget. Räcker inte första sjukdagens sjuklön dras resten av avdraget nästa sjukdag i samma period. Avdraget blir aldrig större än sjuklönen.
- Månadslönen. Dra av lönen för frånvaron och lägg till sjuklönen efter karensavdraget.
För den som arbetar lika många timmar varje dag, fem dagar i veckan, blir karensavdraget lika stort som en dags sjuklön. Med ojämn arbetstid kan det bli mer eller mindre än en dag, vilket exempel 3 visar. Försäkringskassan beskriver reglerna för arbetsgivare på sidan om sjuklön och karensavdrag.
Tre räkneexempel med 2026 års regler
Exemplen följer sjuklönelagen utan kollektivavtal och beloppen är avrundade till hela kronor. Arbetsgivaravgiften är 31,42 procent, som gäller för anställda födda 1959-2002 under 2026.
Exempel 1: månadslön och tre sjukdagar
Sara har en månadslön på 33 000 kronor och arbetar heltid, 40 timmar i veckan fördelat på fem dagar. Hon är sjuk måndag till onsdag och är tillbaka på torsdagen.
| Timlön: 33 000 × 12 / (52 × 40) | 190,38 kr |
| Sjuklön per timme, 80 % | 152,31 kr |
| Sjuklön för tre dagar, 24 timmar | 3 655 kr |
| Karensavdrag: 20 % × 40 timmar × 152,31 kr | −1 218 kr |
| Sjuklön att betala | 2 437 kr |
| Avdrag för frånvaro: 24 × 190,38 kr | −4 569 kr |
| Bruttolön för månaden: 33 000 − 4 569 + 2 437 | 30 868 kr |
| Arbetsgivaravgift på sjuklönen, 31,42 % | 766 kr |
Karensavdraget motsvarar här exakt en dags sjuklön, eftersom arbetstiden är jämnt fördelad. Sara får sjuklön för tisdag och onsdag men ingenting för måndagen. För företaget blir sjuklönen billigare än den vanliga lönen för samma dagar. Arbetet blir ändå ogjort och ibland behöver du ta in en vikarie.
Exempel 2: timanställd med inbokade pass
Ali är timanställd sedan ett halvår tillbaka med en timlön på 175 kronor. Han arbetar i genomsnitt 30 timmar i veckan och blir sjuk under två inbokade pass på 8 timmar vardera.
| Sjuklön per timme, 80 % av 175 kr | 140 kr |
| Veckosjuklön: 30 × 140 kr | 4 200 kr |
| Karensavdrag, 20 % av veckosjuklönen | −840 kr |
| Sjuklön för två pass, 16 timmar | 2 240 kr |
| Sjuklön att betala: 2 240 − 840 | 1 400 kr |
| Arbetsgivaravgift, 31,42 % | 440 kr |
Hade Ali saknat inbokade pass hade det inte funnits någon lön att ersätta. Du hade då inte betalat sjuklön och han hade fått vända sig till Försäkringskassan.
Exempel 3: ojämn arbetstid och avdrag som delas upp
Lina har en timlön på 200 kronor och ett fast schema med 10 timmar på måndag, 5 timmar på tisdag och onsdag, ledigt på torsdag och 6 timmar på fredag. Det ger 26 timmar i veckan. Sjuklönen per timme blir 160 kronor och karensavdraget 20 % × 26 × 160 = 832 kronor.
| Fall | Sjuklön före avdrag | Karensavdrag | Sjuklön att betala |
|---|---|---|---|
| A. Sjuk bara måndag, 10 timmar | 1 600 kr | 832 kr | 768 kr |
| B. Sjuk onsdag, 5 timmar | 800 kr | 800 kr, 32 kr återstår | 0 kr |
| B. Sjuk även fredag, 6 timmar | 960 kr | 32 kr | 928 kr |
Torsdagen är ledig och räknas in i sjuklöneperioden men ger ingen sjuklön. Fall B är samma period, så avdraget görs bara en gång.
Exemplet visar varför karensavdraget inte alltid blir en dag. En lång måndag lämnar nästan halva sjuklönen kvar, medan ett kort pass kan försvinna helt i avdraget. Den del av avdraget som inte ryms dras nästa sjukdag i samma sjuklöneperiod, men aldrig mer än sjuklönen för perioden.
Sjuk igen: fem dagar och tio karensavdrag
Blir den anställda sjuk igen inom fem kalenderdagar från att den förra sjukperioden slutade räknas det som samma period. Inget nytt karensavdrag görs och sjuklönedagarna läggs ihop till högst 14 kalenderdagar. Går det fler än fem dagar börjar en ny sjuklöneperiod med ett nytt avdrag. Lediga dagar mellan perioderna räknas med i de fem dagarna.
Har den anställda fått karensavdrag tio gånger under de senaste tolv månaderna gör du inget avdrag från den elfte sjuklöneperioden. Sjuklön betalas då från första sjukdagen. Försäkringskassan kallar regeln allmänt högriskskydd. Den kräver inget beslut, så det är du som behöver hålla reda på antalet avdrag i lönesystemet.
Särskilt högriskskydd
En anställd med en sjukdom som kan ge många sjukperioder eller en lång frånvaro kan ansöka om särskilt högriskskydd hos Försäkringskassan. Skyddet gäller vid risk för fler än tio sjukperioder på ett år eller fler än 28 dagar i följd. Med ett beslut om täta sjukperioder görs inget karensavdrag alls. Du som arbetsgivare kan få ersättning för hela sjuklönekostnaden när den anställda har fått beslutet och meddelat dig. Ansökan ska komma in inom tolv månader efter den månad sjuklönen betalades ut, i Försäkringskassans e-tjänst eller på blankett 7467.
Högkostnadsskyddet för sjuklön finns inte kvar
Fram till mitten av 2024 kunde arbetsgivare få ersättning från Försäkringskassan när sjuklönekostnaderna blev höga i förhållande till lönesumman. Ersättningen infördes 2015 för att skydda små och nystartade företag. Riksdagen upphävde reglerna från den 1 juli 2024 efter att regeringen föreslagit att ersättningen skulle tas bort. Den sista ansökan gjordes i arbetsgivardeklarationen för juni 2024 och pengarna krediterades skattekontot under 2025.
Många sidor på nätet beskriver fortfarande skyddet som om det gällde. Under 2026 finns två skydd kvar: det allmänna högriskskyddet utan karensavdrag efter tio tillfällen och det särskilda högriskskyddet för en enskild anställd. Övriga sjuklönekostnader bär företaget själv, så räkna med sjukfrånvaro när du gör personalbudgeten.
Sjuklön i lönekörningen
Sjuklön är lön. Du gör skatteavdrag enligt den anställdas skattetabell och betalar arbetsgivaravgifter på beloppet, precis som för vanlig lön. Allt redovisas i arbetsgivardeklarationen för den månad då sjuklönen betalas ut, som regel senast den 12 i månaden efter. Sedan juli 2024 behöver sjuklönekostnaden inte längre redovisas separat.
Sjukfrånvaro är semesterlönegrundande upp till 180 dagar per intjänandeår enligt semesterlagen. Den anställda tjänar därför in betald semester även under sjukdagarna. Ta med det när du räknar på vad frånvaron kostar. Hur skatter och avgifter hänger ihop i företaget beskrivs i guiden om skatter för företagare.
Regler och belopp för sjuklön 2026
Tabellen samlar de regler och siffror som styr sjuklönen under 2026. Arbetsgivaravgiften ändras oftare än sjuklönereglerna, så kontrollera den varje januari.
| Regel | 2026 | Källa |
|---|---|---|
| Sjuklönens storlek | 80 % av förlorade anställningsförmåner | Sjuklönelagen 6 § |
| Karensavdrag | 20 % av en genomsnittlig veckas sjuklön, en gång per period | Sjuklönelagen 6 § |
| Sjuklöneperiod | Högst 14 kalenderdagar | Sjuklönelagen 7 § |
| Ny sjukperiod räknas som samma | Om den börjar inom 5 dagar | Sjuklönelagen 7 § |
| Inget karensavdrag | Från den elfte sjuklöneperioden inom 12 månader | Sjuklönelagen 6 § |
| Läkarintyg | Från sjunde kalenderdagen efter sjukanmälningsdagen | Sjuklönelagen 8 § |
| Läkarintyg tidigare | Skriftlig begäran vid särskilda skäl, högst ett år | Sjuklönelagen 10 a § |
| Sjukanmälan till Försäkringskassan | Inom 7 kalenderdagar efter sjuklöneperioden | Sjuklönelagen 12 § |
| Rätt till sjuklön vid kort anställning | Efter 14 kalenderdagar i följd om anställningen är kortare än en månad | Sjuklönelagen 3 § |
| Särskilt högriskskydd | Risk för fler än 10 sjukperioder per år eller fler än 28 dagar i följd | Försäkringskassan |
| Ersättning vid särskilt högriskskydd | Hela sjuklönekostnaden, ansökan inom 12 månader | Sjuklönelagen 16 § |
| Ersättning för höga sjuklönekostnader | Upphävd från 1 juli 2024 | Regeringen, prop. 2023/24:83 |
| Semesterlönegrundande sjukfrånvaro | Upp till 180 dagar per intjänandeår | Semesterlagen 17 § |
| Arbetsgivaravgift på sjuklön | 31,42 % (födda 1959-2002), 20,81 % upp till 25 000 kr per månad (födda 2003-2007), 10,21 % (födda 1938-1958) | Skatteverket |
Den sänkta avgiften för anställda födda 2003-2007 gäller ersättning som betalas ut från 1 april 2026 till 30 september 2027.
Checklista när en anställd sjukanmäler sig
- Notera dag och tid för sjukanmälan. Sjuklön behöver inte betalas för tid före anmälan.
- Be om den skriftliga försäkran om sjukdom, ofta via lönesystemet eller en blankett.
- Kontrollera om det gått mer än fem dagar sedan förra sjukperioden och hur många karensavdrag personen har fått de senaste tolv månaderna.
- Fråga om det finns ett beslut om särskilt högriskskydd.
- Påminn om läkarintyg från dag 8 och förvara intyget så att uppgifterna om hälsa skyddas.
- Sjukanmäl till Försäkringskassan på dag 15, senast dag 21.
- Prata om anpassning av arbetet och gör en plan för återgång om frånvaron kan bli lång.
Upprepad korttidsfrånvaro kan också vara en signal om arbetsmiljön. Guiden om stress på jobbet går igenom arbetsgivarens ansvar där. Har ni kollektivavtal, kontrollera alltid avtalets regler eller fråga er arbetsgivarorganisation.
Vanliga frågor om sjuklön
Hur mycket är sjuklönen?
Sjuklönen är 80 procent av lönen och de förmåner den anställda går miste om. Från den görs ett karensavdrag på 20 procent av den sjuklön som personen får en genomsnittlig vecka.
Hur många dagar betalar arbetsgivaren sjuklön?
Högst 14 kalenderdagar per sjukperiod. Från dag 15 kan den anställda få sjukpenning från Försäkringskassan, förutsatt att du har gjort en sjukanmälan dit.
Har en timanställd rätt till sjuklön?
Ja, om personen var inbokad att arbeta och anställningen uppfyller kraven på anställningstid. Sjuklönen räknas på de timmar personen skulle ha arbetat. Utan inbokade pass vänder sig personen till Försäkringskassan.
När behöver den anställda lämna läkarintyg?
Från den sjunde kalenderdagen efter sjukanmälningsdagen, vilket i regel blir dag 8. Har du särskilda skäl får du skriftligt begära intyg från en tidigare dag, som längst under ett år.
Blir det ett nytt karensavdrag om den anställda blir sjuk igen?
Inte om den nya sjukperioden börjar inom fem kalenderdagar från den förra. Då räknas det som samma sjuklöneperiod. Efter tio karensavdrag på tolv månader görs inga fler avdrag.
Finns det något högkostnadsskydd för sjuklön 2026?
Nej, ersättningen för höga sjuklönekostnader upphörde den 1 juli 2024. Kvar finns det särskilda högriskskyddet, som ger ersättning för hela sjuklönekostnaden för en anställd som har ett beslut från Försäkringskassan.
Kan jag vägra att betala sjuklön?
Du behöver inte betala för tid före sjukanmälan, om personen inte var förhindrad att anmäla sig. Du behöver inte heller betala från dag 8 om läkarintyg saknas eller innan den skriftliga försäkran har lämnats.
Källor
- Riksdagen: Lag (1991:1047) om sjuklön
- Försäkringskassan: Sjuklön för arbetsgivare
- Försäkringskassan: Karensavdrag
- Försäkringskassan: Att göra när en medarbetare är sjukskriven
- Försäkringskassan: Särskilt högriskskydd
- Verksamt.se: Räkna ut karensavdrag
- Regeringen: Ersättningen för höga sjuklönekostnader upphävs
- Riksdagen: Prop. 2023/24:83 Ersättning för höga sjuklönekostnader upphör
- Riksdagen: Semesterlag (1977:480)
- Skatteverket: Arbetsgivaravgifter
Uppgifterna kontrollerades 16 oktober 2026.
