Byggbranschens inverkan på Sveriges BNP

Byggbranschen spelar en större roll för Sveriges ekonomi än vad många tror. Oavsett om det handlar om nybyggnation, renoveringar eller fastighetsförvaltning så utgör sektorn en betydande del av både sysselsättningen och bruttonationalprodukten (BNP). I den här artikeln får du veta hur byggbranschen påverkar BNP i Sverige, varför sektorn är så konjunkturkänslig och hur den trots ökad produktion lyckats minska sin klimatpåverkan.

Byggsektorn står för en sjättedel av Sveriges BNP

Det är lätt att tro att det bara är finans- eller industrisektorn som bär upp Sveriges ekonomi, men faktum är att byggbranschen är en tungviktare. År 2022 stod bygg- och fastighetssektorn tillsammans med dess värdekedja för hela 17 procent av Sveriges BNP. Det motsvarar ett totalt förädlingsvärde på över 1 100 miljarder kronor, mätt i fasta priser.

Mer än hälften av detta värde kommer från fastighetsförvaltning, medan resten fördelar sig på nybyggnation, renoveringar och uppvärmning. Det betyder att varje gång ett hus byggs, en butik renoveras eller ett hyreshus förvaltas, bidrar det direkt till Sveriges ekonomiska tillväxt.

Sysselsättningen i byggbranschen växer snabbare än genomsnittet

När du tänker på byggarbete föreställer du dig kanske grävmaskiner och byggställningar. Men sysselsättningen i byggsektorn sträcker sig långt bortom själva byggplatsen. Den omfattar även arkitekter, transportörer, jurister, tekniska konsulter och tillverkare av byggmaterial som betong och trä.

År 2022 jobbade nästan 957 000 personer i Sverige inom bygg- och fastighetssektorn och dess värdekedja. Det utgör 16 procent av alla sysselsatta i landet. Mellan 2008 och 2022 har sysselsättningen i sektorn vuxit med hela 34 procent, vilket är dubbelt så mycket som tillväxten för arbetsmarknaden i stort under samma period.

Det här är inte bara en spegling av hur mycket som byggs, utan också ett tecken på hur viktig byggsektorn är för att skapa arbetstillfällen i både storstäder och mindre orter.

Så används förädlingsvärde för att mäta byggsektorns påverkan

För att förstå byggbranschens inverkan på BNP används bland annat begreppet förädlingsvärde. Det är ett mått som visar hur mycket ett företag eller en bransch bidrar till ekonomin efter att kostnaden för insatsvaror dragits bort. Det ger en tydligare bild av värdeskapandet än bara det totala produktionsvärdet.

Exempelvis påverkar höjda priser på byggmaterial inte förädlingsvärdet, vilket gör måttet extra användbart vid analys av konjunkturen. När förädlingsvärdet ökar utan att klimatpåverkan gör detsamma, som varit fallet i Sverige mellan 2008 och 2022, visar det också att produktionen blivit mer effektiv och hållbar.

Klimatpåverkan minskar – trots ökad produktion

Det kanske mest uppseendeväckande med byggsektorns utveckling är att klimatpåverkan har minskat, samtidigt som både produktion och sysselsättning har ökat. Under perioden 2008–2022 steg förädlingsvärdet med 21 procent och sysselsättningen med 34 procent – men växthusgasutsläppen minskade ändå.

Det här tyder på att bygg- och fastighetssektorn har lyckats frikoppla sin tillväxt från klimatpåverkan, något som är ovanligt i branscher med hög resursförbrukning. Förklaringen ligger bland annat i effektivare energianvändning, nya byggmetoder och mer miljövänliga material.

Byggbranschens påverkan syns tydligt vid kriser

Byggbranschen är en barometer för hela ekonomin – när det byggs mycket går det oftast bra för Sverige, och när byggandet minskar är det ett tecken på lågkonjunktur. Historiskt har branschen reagerat kraftigt på kriser:

• Under 90-talskrisen sjönk bygginvesteringarna med 30 procent på bara fyra år.
• Efter finanskrisen 2008 föll investeringarna med 15 procent.
• Coronapandemin 2020 bromsade byggandet av lokaler, men anläggnings- och bostadsmarknaden höll sektorn vid liv.
• 2022–2024 minskade investeringarna igen, främst till följd av stigande räntor och inflation.

Den här variationen gör att BNP-andelen som byggbranschen står för kan fluktuera snabbt. När allt går som bäst, som mellan 2014 och 2017, kan bygginvesteringarna växa med över 8 procent årligen.

Regionala skillnader visar var det byggs mest

Det är stora skillnader mellan olika delar av Sverige när det gäller bygginvesteringar. I Stockholms län står byggandet för nära 29 procent av landets totala investeringar. Västra Götaland kommer tvåa med drygt 18 procent och Skåne trea med cirka 11 procent. På andra sidan spektrumet ligger Gotland, med endast 0,3 procent.

Den regionala fördelningen speglar inte bara befolkningsstorlek utan även efterfrågan på bostäder, lokaler och infrastruktur. Det påverkar i sin tur hur mycket regionerna bidrar till Sveriges BNP genom byggsektorn.

Konjunkturkänsligheten gör nybyggnad särskilt utsatt

Alla delar av byggsektorn påverkas inte lika mycket av ekonomiska svängningar. Nybyggnation är den mest känsliga delen, eftersom den kräver stora investeringar som ofta skjuts upp i osäkra tider. Renoveringar, ombyggnader och fastighetsförvaltning är stabilare och påverkas mindre av konjunkturen.

Det här har konsekvenser för sysselsättningen. När nybyggandet bromsar in riskerar många jobb att försvinna snabbt, medan andra delar av sektorn kan hålla ekonomin flytande.

Bygginvesteringar i relation till BNP

Bygginvesteringarnas andel av BNP har varierat kraftigt över tid. Under 1980-talet låg den ofta över 11 procent, men sjönk kraftigt under 90-talskrisen. På senare år har andelen återhämtat sig, men inflationskrisen under 2023–2024 ledde återigen till en nedgång.

Sett över perioden 1980 till 2024 har bygginvesteringarna i genomsnitt utgjort 9,2 procent av BNP. Det säger en hel del om hur stabilt viktig byggsektorn är för svensk ekonomi, även under svåra tider.

Att förstå hur såväl investeringar som sysselsättning och förädlingsvärde påverkar BNP gör det tydligt hur avgörande byggsektorn är för Sveriges ekonomi. Och just därför är det viktigt att förstå hur byggbranschen påverkar Sveriges BNP.