Stress på jobbet är inte bara en privat fråga för den som drabbas. Som arbetsgivare ansvarar du enligt arbetsmiljölagen för att arbetet inte gör någon sjuk, även om du bara har en enda anställd.
Sedan den 1 januari 2025 finns de detaljerade reglerna i AFS 2023:2, där kapitel 2 styr arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling. Här går redaktionen igenom vad reglerna kräver av ett litet företag, hur en riskbedömning av stress kan se ut, vilka tecken du ska reagera på och vad du måste göra om en medarbetare blir sjukskriven.
Varför stress på jobbet är arbetsgivarens ansvar
Arbetsmiljölagen säger att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall (3 kap. 2 §). Du ska också systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten (3 kap. 2 a §). Samma paragraf kräver en lämpligt organiserad verksamhet för arbetsanpassning och rehabilitering. Enligt AFS 2023:1 omfattar arbetsmiljöarbetet alla fysiska, organisatoriska och sociala förhållanden, inte bara maskiner och tunga lyft.
Problemet är stort. I Arbetsmiljöverkets undersökning Arbetsorsakade besvär 2024 uppgav 25 procent av de sysselsatta att de haft besvär orsakade av arbetet under det senaste året. Bland besvär som inte berodde på olyckor var för hög arbetsbelastning den vanligaste orsaken och låg bakom 60 procent av fallen. Trötthet var det vanligaste besväret och nämndes av cirka 70 procent av dem som hade besvär.
Försäkringskassan ser samma mönster i sjukskrivningarna. I september 2025 var 42 000 personer sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa, 21 procent fler än i september 2019, även om antalet minskat med 6 procent det senaste året. Bland långtidssjukskrivna med en stressdiagnos upplevde 88 procent att arbetet hade bidragit. Stressrelaterad psykisk ohälsa stod för 22 procent av sjukpenningens totala utgifter under 2024. För ett litet företag kan en enda lång sjukskrivning bli kännbar.
Litet företag, samma regler
Kapitel 2 i AFS 2023:2 gäller all verksamhet där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning, oavsett storlek. Antalet anställda påverkar främst vad som måste dokumenteras skriftligt. Arbetsmiljöverket kan ställa krav genom ett föreläggande eller förbud. Ett sådant beslut får förenas med vite enligt 7 kap. 7 § arbetsmiljölagen.
AFS 2023:2: vad föreskrifterna innehåller
AFS 2023:2 heter Planering och organisering av arbetsmiljöarbete och trädde i kraft den 1 januari 2025. Den ersatte åtta äldre föreskrifter, bland annat AFS 2015:4 om organisatorisk och social arbetsmiljö och AFS 2020:5 om arbetsanpassning. Innehållet är samlat i nio kapitel som bygger på grundreglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete i AFS 2023:1. Du kan läsa hela föreskriften AFS 2023:2 hos myndigheten.
| Kapitel | Innehåll | Koppling till stress |
|---|---|---|
| 1. Allmänna bestämmelser | Syfte och koppling till AFS 2023:1 | Grunden för allt annat |
| 2. Organisatorisk och social arbetsmiljö | Kunskaper, mål, arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling | Kärnan i reglerna om stress |
| 3. Arbetsanpassning | Rutiner och individuella åtgärder för enskilda medarbetare | När någon redan mår dåligt eller ska tillbaka efter sjukskrivning |
| 4. Första hjälpen och krisstöd | Beredskap vid olyckor och svåra händelser | Stöd efter en chockartad händelse |
| 5. Våld och hot om våld | Risker i kontakt med kunder och allmänhet | Påfrestande kundmöten |
| 6. Ensamarbete | Arbete utan kollegor i närheten | Stöd när ingen finns att fråga |
| 7. Gravida, nyförlösta och ammande | Särskilda risker för den här gruppen | Indirekt |
| 8. Minderårigas arbetsmiljö | Regler för minderåriga arbetstagare | Indirekt |
| 9. Anteckningar om jourtid, övertid och mertid | Hur arbetstid utöver det ordinarie ska antecknas | Underlag för att upptäcka för mycket övertid |
Kapitlen i AFS 2023:2. Kolumnen om stress är redaktionens bedömning.
Föreskrifterna är bindande regler. De allmänna råden som står efter paragraferna är inte bindande men visar lämpliga sätt att uppfylla kraven.
Organisatorisk och social arbetsmiljö i kapitel 2
Kapitel 2 är den del av AFS 2023:2 som rör stress mest direkt. Där definieras organisatorisk arbetsmiljö som villkor och förutsättningar för arbetet, till exempel ledning och styrning, kommunikation, delaktighet, handlingsutrymme, fördelning av arbetsuppgifter samt krav, resurser och ansvar. Social arbetsmiljö är socialt samspel, samarbete och socialt stöd från chefer och kollegor. Ofta förkortas området OSA.
| Paragraf | Vad du måste göra | Måste det vara skriftligt? |
|---|---|---|
| 4 § Kunskaper | Chefer och arbetsledare ska kunna förebygga och hantera ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling. De ska också ha förutsättningar att använda kunskapen. | Inget uttryckligt krav |
| 5 § Mål | Mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som främjar hälsa. Medarbetarna ska kunna vara med och ta fram målen och känna till dem. | Ja, om ni är tio eller fler arbetstagare |
| 6 § Arbetsbelastning | Arbetsuppgifter och befogenheter får inte ge ohälsosam arbetsbelastning. Resurserna ska anpassas till kraven. | Riskbedömningen ska alltid vara skriftlig enligt AFS 2023:1 |
| 7 § Tydlighet | Medarbetarna ska veta vad de ska göra, vilket resultat som krävs, hur arbetet ska utföras, vad som prioriteras när tiden inte räcker och vem de kan få stöd av. | Inget uttryckligt krav |
| 8 § Psykiskt påfrestande arbete | Åtgärder så att starkt psykiskt påfrestande uppgifter inte leder till ohälsa. | Inget uttryckligt krav |
| 9 § Arbetstid | Åtgärder så att arbetstidens förläggning inte leder till ohälsa. | Inget uttryckligt krav |
| 10 § Kränkande särbehandling | Klargör att kränkande särbehandling inte accepteras och motverka förhållanden som kan ge upphov till det. | Allmänna råden föreslår en skriftlig policy |
| 11 § Rutiner vid kränkningar | Rutiner för vem som tar emot information, vad mottagaren gör och hur den som är utsatt snabbt får hjälp. Alla ska känna till rutinerna. | Inget uttryckligt krav |
Kraven i kapitel 2 i AFS 2023:2, i kortform. Läs alltid paragrafernas egen lydelse vid tveksamhet.
Kunskaper och mål (4-5 §)
I ett litet företag är det ofta ägaren själv som är chef. Då gäller kunskapskravet dig. De allmänna råden föreslår utbildning, gärna tillsammans med skyddsombudet. Företagshälsovården nämns som en möjlig utbildare. Med förutsättningar menas bland annat tillräckliga befogenheter, en rimlig egen arbetsbelastning och stöd i chefsrollen. Den som vill utveckla sitt ledarskap kan börja här.
Målen ska syfta till att främja hälsa och öka organisationens förmåga att motverka ohälsa. Med färre än tio arbetstagare räcker det att målen är kända och att medarbetarna har fått vara med och ta fram dem. Ett bra mål är konkret, till exempel att ingen regelbundet ska behöva arbeta över för att hinna med sina uppgifter.
Arbetsbelastning (6-8 §)
Ohälsosam arbetsbelastning uppstår enligt definitionen när kraven i arbetet mer än tillfälligt överskrider resurserna. Obalansen blir ohälsosam om den är långvarig och möjligheterna till återhämtning inte räcker. En enstaka intensiv vecka före en leverans är därför inte i sig ett brott mot reglerna. Problemet uppstår när toppen blir det normala.
Krav och resurser i obalans
- Krav i arbetet: arbetsmängd, svårighetsgrad, tidsgränser, fysiska och sociala förhållanden.
- Resurser: arbetsmetoder och redskap, kompetens och bemanning, tydliga mål, återkoppling, stöd och återhämtning.
Resurser är det som hjälper medarbetaren att nå målen eller hantera kraven. När obalansen redan finns föreslår de allmänna råden att du minskar arbetsmängden, ändrar prioriteringsordningen, varierar uppgifterna, ger tid för återhämtning, ändrar arbetssätt, ökar bemanningen eller tillför kunskap. Fler idéer om hur du kan öka produktiviteten utan att höja arbetsbelastningen finns i en separat guide.
Paragraf 7 är en av de mest användbara i hela kapitlet för ett litet företag. Varje medarbetare ska kunna svara på fem frågor och känna till vilka befogenheter hen har:
- Vilka arbetsuppgifter ska jag utföra?
- Vilket resultat ska jag nå?
- Finns det ett särskilt sätt att utföra arbetet på? I så fall vilket?
- Vad ska jag prioritera när tiden inte räcker till allt?
- Vem kan jag vända mig till för hjälp och stöd?
I 8 § regleras arbete som är starkt psykiskt påfrestande. Exempel i de allmänna råden är att bemöta människor i svåra situationer, lösa konflikter och fatta svåra beslut under press. Som åtgärder nämns handledning, utbildning, stöd från kollegor och rutiner för krävande kundkontakter.
Arbetstid (9 §)
Du ska motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa. Som exempel på riskabla upplägg nämner de allmänna råden skiftarbete, nattarbete, delade arbetspass, mycket övertid, långa pass och förväntningar på att alltid vara nåbar. Det sista berör många småföretag där telefonen och mejlen följer med hem. Tänk på det om du vill införa flexibla arbetstider.
Kapitel 9 kräver att du antecknar jourtid, övertid och mertid för varje arbetstagare. Anteckningarna ska sparas under kalenderåret och de två följande åren. De ger dig samtidigt ett enkelt underlag för att se när belastningen drar iväg.
Kränkande särbehandling (10-11 §)
Kränkande särbehandling definieras som handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller till att någon ställs utanför gemenskapen. Du ska tydligt säga att det inte accepteras. De allmänna råden föreslår att det görs skriftligt i en policy.
Rutinerna ska visa vem som tar emot information om kränkningar, vad mottagaren ska göra och hur den som är utsatt snabbt kan få hjälp. Kan medarbetaren inte vända sig till närmaste chef behövs en annan väg, till exempel en högre chef eller skyddsombudet. Du kan också ge företagshälsovården i uppdrag att ge stöd. Konflikter, arbetsbelastning, arbetsfördelning och följderna av förändringar är enligt de allmänna råden förhållanden att hålla ögonen på.
Systematiskt arbetsmiljöarbete enligt AFS 2023:1
AFS 2023:2 bygger på AFS 2023:1, som beskriver hur arbetsmiljöarbetet ska bedrivas. Arbetet ska vara en del av den dagliga verksamheten och medarbetarna ska få möjlighet att medverka. Stegen nedan gäller alla arbetsgivare:
- Policy och rutiner. Beskriv hur arbetsmiljön ska vara och när, hur och av vem arbetsmiljöarbetet görs. Skriftligt om ni är tio eller fler arbetstagare.
- Fördela uppgifter. Den som får arbetsmiljöuppgifter behöver befogenheter, resurser och kunskap. Ansvaret stannar ändå hos dig som arbetsgivare.
- Undersök och riskbedöm. Gör det regelbundet och inför förändringar. Riskbedömningen ska alltid dokumenteras skriftligt, oavsett antal anställda.
- Åtgärda. Det som inte görs direkt förs in i en skriftlig handlingsplan med datum och ansvarig. Genomförda åtgärder ska kontrolleras.
- Följ upp varje år. Uppföljningen ska vara skriftlig om ni är tio eller fler arbetstagare.
- Ta hjälp utifrån. Räcker inte den egna kompetensen ska du anlita företagshälsovård eller motsvarande sakkunnig hjälp.
Har ni minst fem arbetstagare som regelbundet arbetar på samma arbetsställe ska det enligt arbetsmiljölagen finnas ett skyddsombud. Ombudet ska få möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Fler guider om arbetsgivarens ansvar finns under Anställa och personal.
Riskbedömning av stress: ett exempel steg för steg
Så här kan en riskbedömning se ut i ett litet företag. Exemplet är påhittat men följer stegen i AFS 2023:1 och kraven i kapitel 2 i AFS 2023:2.
En bilverkstad har fem mekaniker och en person i kundmottagningen. Under våren har två mekaniker börjat stanna kvar efter arbetstid flera dagar i veckan. Mottagningen tar emot arga samtal när bilar blir försenade. Ägaren märker också att korttidsfrånvaron har ökat.
Ägaren går igenom läget på ett personalmöte tillsammans med skyddsombudet och pratar sedan enskilt med var och en. Det visar sig att bokningen tar in fler jobb per dag än verkstaden hinner med. Ingen vet heller vad som ska gå först när en akut reparation kommer in. Resultatet blir en kort skriftlig riskbedömning med fyra punkter.
| Risk | Bedömning | Åtgärd | Ansvarig och tid |
|---|---|---|---|
| Överbokning ger regelbunden övertid | Allvarlig, har pågått i flera månader med lite återhämtning | Tak för antal jobb per dag i bokningen och buffert för akuta jobb | Ägaren, inom två veckor |
| Oklart vad som går först vid akuta jobb | Medel, skapar stress och konflikter | Nedskriven prioriteringsordning enligt 7 § i kapitel 2 | Ägaren, inom en vecka |
| Arga kunder i mottagningen | Medel, psykiskt påfrestande | Rutin för besked om förseningar och möjlighet att lämna över samtal till ägaren | Ägaren och mottagningen, inom en månad |
| Ökad korttidsfrånvaro | Varningssignal | Följ upp frånvaron varje månad och erbjud enskilda samtal | Ägaren, löpande |
Riskbedömningen skrivs ner eftersom det alltid krävs. Med sex anställda behöver policy, rutiner och årlig uppföljning inte vara skriftliga, men åtgärder som inte genomförs direkt ska stå i en skriftlig handlingsplan. Efter en månad kontrollerar ägaren om övertiden har minskat och om stämningen i mottagningen blivit bättre. Fungerar det inte provar hon andra åtgärder.
Tecken på stress att reagera på
Stress syns ofta i verksamheten innan någon säger något. Arbetsmiljöverkets vägledning till AFS 2023:2 och 1177 beskriver två sorters signaler, de som syns i arbetet och de som syns hos den enskilda.
- Sjukskrivningar, sjuknärvaro och hög personalomsättning
- Olyckor, tillbud och avvikelser
- Övertid, arbete som tas med hem och arbete under raster eller lunch
- Sämre kvalitet eller sena leveranser
- Högt tempo och signaler om att det är svårt att hinna med
- Konflikter och samarbetssvårigheter
- Svårt att varva ner och sova, vaknar för tidigt
- Trötthet som inte går att vila bort
- Sämre koncentration och minne
- Irritation, oro, nedstämdhet eller likgiltighet
- Huvudvärk, magont, hjärtklappning eller värk av spänningar
- Drar sig undan och tappar intresset
- Mer alkohol, nikotin, koffein eller sömnmedel än vanligt
Långvarig stress kan leda till utmattningssyndrom. Enligt 1177 krävs för diagnosen att personen levt med hög stress i minst ett halvår och haft flera symtom i minst två veckor. Som arbetsgivare ställer du inga diagnoser, men du kan uppmuntra medarbetaren att söka vård. 1177 råder den som har stress med sömnproblem, ångest eller hjärtklappning att kontakta en vårdcentral eller företagshälsovården.
Arbetsmiljöverkets undersökning visar att arbetsgivaren känner till besvären i tre av fyra fall. Bland yngre sysselsatta, 16-29 år, var det vanligare att arbetsgivaren inte visste något. Ett regelbundet samtal om arbetsbelastning är ett av de enklaste verktygen du har.
Så gör du när en medarbetare är stressad
När någon berättar att det inte går ihop är det bråttom att agera men viktigt att göra det rätt. Stegen nedan följer kraven i kapitel 2 och 3 i AFS 2023:2.
- Ta samtalet snart. Lyssna och fråga vad i arbetet som är tungt just nu. Syftet är att hitta orsaker i arbetet, inte att leta efter skuld.
- Gå igenom de fem frågorna. Oklara prioriteringar och oklart ansvar går ofta att rätta till direkt.
- Minska kraven eller öka resurserna. Skjut upp eller ta bort uppgifter, fördela om arbetet, ändra arbetstider eller ta in hjälp.
- Undersök om det gäller fler. Stress hos en person kan vara en signal om en risk för hela gruppen. Gör då en ny riskbedömning.
- Pröva arbetsanpassning. Utred behovet så snart det är möjligt, genomför anpassningen och följ upp om den fungerar. Medarbetaren ska få vara med.
- Ta in expertis. Räcker din egen kompetens inte till ska du anlita företagshälsovård eller annan sakkunnig hjälp.
- Dokumentera och följ upp. Skriv ner vad ni kommit överens om och boka en ny tid.
Du ska fortlöpande ta reda på om någon behöver arbetsanpassning, till exempel genom samtal i vanliga möten. Det ska också finnas rutiner för hur sådana behov tas emot. Av rutinerna ska det framgå vem som tar emot informationen, vad mottagaren ska göra och hur informationen hanteras. Med tio eller fler arbetstagare ska rutinerna vara skriftliga.
Anpassningar är vanliga vid stress. I Försäkringskassans enkät till långtidssjukskrivna uppgav 79 procent av dem med en stressrelaterad diagnos att de fått någon form av anpassning av arbetsgivaren. Exempel var ändrade arbetsuppgifter, avlastning från kollegor och möjlighet att arbeta på andra tider eller dagar.
Om medarbetaren blir sjukskriven: rehabilitering dag för dag
Enligt Försäkringskassan börjar ditt ansvar för att korta sjukfrånvaron redan första sjukdagen. Reglerna om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar finns i 30 kap. socialförsäkringsbalken. Tabellen visar vad du ska göra och när, räknat i kalenderdagar från sjukfallets början.
| Tidpunkt | Vad du ska göra |
|---|---|
| Dag 1 | Ansvaret börjar. Prata med medarbetaren om vilka anpassningar som kan behövas. |
| Dag 1-14 | Du betalar sjuklön i högst 14 kalenderdagar, med karensavdrag. |
| Dag 8 | Medarbetaren ska lämna läkarintyg från den åttonde kalenderdagen. |
| Dag 15 | Sjukanmäl medarbetaren till Försäkringskassan. Sista dagen är kalenderdag 21. |
| Senast dag 30 | En plan för återgång i arbete ska vara klar om sjukskrivningen väntas bli längre än 60 dagar. Gör den så långt som möjligt tillsammans med medarbetaren. |
| Dag 31 och framåt | Följ upp och revidera planen. Håll kontakten och pröva anpassade eller andra arbetsuppgifter. |
Arbetsgivarens steg vid sjukskrivning enligt Försäkringskassan, 2026.
I planen skriver ni ner aktuella och kommande anpassningar och annat som kan hjälpa medarbetaren tillbaka. Försäkringskassan kan kontakta dig och fråga vad som planeras och när medarbetaren väntas kunna återgå. Ska medarbetaren börja arbeta på deltid bör upplägget stämmas av med Försäkringskassan innan det börjar. Hela förloppet beskrivs i Försäkringskassans översikt för arbetsgivare med sjukskrivna medarbetare.
Köper du tjänster från företagshälsovården eller en annan godkänd aktör kan du söka arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd. Försäkringskassan ersätter då en del av kostnaden.
Anmäl arbetsskada om stressen beror på jobbet
En arbetsskada är enligt Försäkringskassan en skada eller sjukdom som uppkommit genom olycksfall eller på annat sätt orsakats av arbetet. Som arbetsgivare ska du anmäla arbetsskador till Försäkringskassan så snart som möjligt via anmalarbetsskada.se. Du behöver inte själv avgöra om det är en arbetsskada och en anmälan betyder inte att du tar på dig ansvaret. Finns det ett skyddsombud ska du samråda om anmälan och ge ombudet en kopia. Den som låter bli att anmäla kan få böter.
Om en medarbetare råkar ut för ohälsa i arbetet ska du också utreda orsakerna enligt 12 § i AFS 2023:1. Målet är att hitta åtgärder så att det inte händer igen, inte att peka ut en skyldig.
Checklista för arbetsgivare 2026
Använd listan som en årlig genomgång. Den samlar kraven i arbetsmiljölagen, AFS 2023:1 och AFS 2023:2 som rör stress.
- Det finns en arbetsmiljöpolicy och rutiner för arbetsmiljöarbetet, skriftliga från tio arbetstagare.
- Du som chef har kunskap om ohälsosam arbetsbelastning och kränkande särbehandling.
- Det finns mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som medarbetarna känner till.
- Varje medarbetare vet sina uppgifter, väntat resultat, prioriteringar och vem som ger stöd.
- Arbetsbelastning och arbetstider ingår i riskbedömningen, som är skriftlig.
- Jourtid, övertid och mertid antecknas och följs upp.
- Det är tydligt att kränkande särbehandling inte accepteras och alla känner till rutinen.
- Det finns rutiner för att ta emot behov av arbetsanpassning.
- Du vet vilken företagshälsovård eller sakkunnig hjälp du kan anlita.
- Sjukanmälan dag 15 och plan för återgång senast dag 30 finns med i era rutiner.
- Arbetsmiljöarbetet följs upp en gång om året.
Vanliga frågor om stress på jobbet
Vad är AFS 2023:2?
Det är Arbetsmiljöverkets föreskrifter om planering och organisering av arbetsmiljöarbete, som gäller sedan den 1 januari 2025. Kapitel 2 innehåller reglerna om organisatorisk och social arbetsmiljö, bland annat arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling.
Gäller reglerna om stress även för ett företag med en anställd?
Ja. Kapitel 2 gäller all verksamhet där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. Med färre än tio arbetstagare behöver mål, policy och vissa rutiner inte vara skriftliga, men riskbedömningen ska alltid dokumenteras.
Vilka föreskrifter ersatte AFS 2023:2?
Totalt upphävdes åtta äldre föreskrifter när AFS 2023:2 trädde i kraft. Bland dem finns AFS 2015:4 om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2020:5 om arbetsanpassning och AFS 1982:3 om ensamarbete.
Vad räknas som ohälsosam arbetsbelastning?
Det är när kraven i arbetet mer än tillfälligt överskrider resurserna. Obalansen blir ohälsosam om den är långvarig och möjligheterna till återhämtning är otillräckliga.
Måste jag göra en plan för återgång i arbete?
Ja, om sjukskrivningen väntas bli längre än 60 dagar. Planen ska då vara klar senast när medarbetaren varit sjukskriven i 30 dagar och följas upp under hela sjukskrivningen.
Vad kan Arbetsmiljöverket göra om reglerna inte följs?
Myndigheten kan besluta om föreläggande eller förbud mot den som har ansvar för arbetsmiljön. Besluten får förenas med vite.
Källor
- Arbetsmiljöverket: AFS 2023:2 Planering och organisering av arbetsmiljöarbete
- Arbetsmiljöverket: Föreskrifter AFS 2023:2
- Arbetsmiljöverket: AFS 2023:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete
- Arbetsmiljöverket: Vägledning till AFS 2023:2, kapitel 1-2
- Arbetsmiljöverket: Förebygg ohälsosam arbetsbelastning
- Arbetsmiljöverket: Arbetsorsakade besvär 2024
- Arbetsmiljölag (1977:1160), Riksdagen
- Försäkringskassan: Psykisk ohälsa i dagens arbetsliv, lägesrapport 2026:1
- Försäkringskassan: Att göra när en medarbetare är sjukskriven
- Försäkringskassan: Om din medarbetare är sjuk länge
- Försäkringskassan: Skador i arbetet
- 1177: Stress
- 1177: Utmattningssyndrom
Uppgifterna kontrollerades 13 oktober 2026.
